Närbild av asfalten...

... med allt vad det innebär.
Jag klev in i spurten med ett stenhårt tramp. Om kedjan hoppade eller bakhjulet lyfte är oklart, men jag trampade helt utan motstånd och gick omkull.
Tre stora ömmande landsvägsmärken och flertalet mindre, varav ett lite djupare, en svulstig lårkaka och blåslagen hand blev resultatet. Samt ett nytt styre och nya skor.

Tre dagar senare och jag vilar fortfarande. Jag är trött på att ligga på höger sida och att tvinga mig in i duschen på morgonen. Tro mig, det svider...